När EU säkerhets- och miljöregler drar åt olika håll – därför kan vi inte alltid ta bort förpackningen
När du beställer en profilprodukt vill du förstås att det är ditt företag, din organisation och ditt budskap som syns. Det är trots allt hela poängen med produkten. Därför kan det kännas både onödigt och lite märkligt när det också står ett annat företags namn, en adress, ett artikel- eller batchnummer, en varning eller någon miljösymbol på produkten eller förpackningen. Lika märkligt kan det kännas när en liten produkt kommer i en påse, ask eller med ett informationskort trots att både vi och kunden helst vill använda så lite förpackningsmaterial som möjligt.
Det mesta av den informationen finns dock inte där för att tillverkaren eller importören vill göra reklam för sig själv. Den finns där därför att olika EU-regler kräver att produkter ska kunna identifieras och spåras, att den ansvariga aktören ska gå att hitta och att användaren ska få den säkerhets- och miljöinformation som behövs. Samtidigt kommer EU nya förpackningsförordning PPWR med ett annat tydligt mål: förpackningar ska bli mindre, lättare och färre. I praktiken hamnar man därför ibland i en ganska egendomlig situation där ett regelverk säger att vi ska få plats med mer information, medan ett annat säger att vi ska använda mindre material och mindre förpackning.
Det är en målkonflikt som märks ovanligt tydligt just för profilprodukter, eftersom de ofta är små och eftersom kunden med all rätt vill använda den begränsade tryckytan till sitt eget varumärke.
Varför står tillverkarens eller importörens namn på min profilprodukt?
Sedan den 13 december 2024 tillämpas EU General Product Safety Regulation, GPSR, på de flesta vanliga konsumentprodukter som inte redan är fullt reglerade av mer specifik produktlagstiftning. Att produkten delas ut gratis innebär inte automatiskt att den hamnar utanför reglerna; förordningen omfattar produkter som tillhandahålls inom kommersiell verksamhet även när mottagaren inte betalar för dem. En reklampenna, nyckelring eller vattenflaska blir alltså inte juridiskt osynlig bara för att den delas ut på en mässa.
GPSR kräver bland annat att en produkt ska kunna identifieras genom exempelvis typ-, batch-, serie- eller annan produktidentifiering. Tillverkaren ska också ange sitt namn eller registrerade företagsnamn eller varumärke, sin postadress och en elektronisk kontaktadress. Om produktens storlek eller natur gör att uppgifterna inte kan placeras på själva produkten får de i stället finnas på förpackningen eller i ett dokument som följer med produkten. Importörer har motsvarande egna krav på kontaktuppgifter.
Det är alltså inte fråga om att tillverkaren försöker få gratis reklam på din reklamprodukt. Informationen fyller en helt annan funktion. Om en viss produkt visar sig innehålla ett förbjudet ämne, orsaka en säkerhetsrisk eller behöver återkallas måste det gå att identifiera vilken produkt det handlar om och vem som ansvarar för den.
För oss innebär det att vi ibland måste säga nej till ett önskemål som ur ren marknadsföringssynpunkt är fullt begripligt: ”Kan ni inte bara ta bort all den där lilla texten så att bara vår logotyp syns?” Ibland går det att flytta informationen till en diskretare plats eller till förpackningen, men information som faktiskt krävs enligt lag kan inte behandlas som en del av den grafiska designen och tas bort bara för att den stör helhetsintrycket.
Varför kan ni inte bara lägga allt i en QR-kod?
Det är en fråga vi själva gärna hade sett ett enklare svar på. På en liten nyckelring, kundvagnspollett eller reklampenna vore en diskret QR-kod en ganska elegant lösning: skanna den om du vill veta vem som tillverkat produkten, vilket batchnummer den har och vilken säkerhetsinformation som gäller.
GPSR tillåter också digital information, men den stora detaljen är ordet dessutom. Förordningen säger att ekonomiska aktörer får göra den obligatoriska informationen tillgänglig även digitalt. Den digitala lösningen ersätter alltså inte utan vidare den information som enligt grundreglerna ska finnas på produkten, förpackningen eller i ett medföljande dokument.
Samtidigt går PPWR betydligt längre i riktning mot digital information. För förpackningar används QR-koder och andra databärare på flera ställen i regelverket, och för vissa uppgifter är digital information en uttrycklig del av systemet.
Det skapar en rätt märklig situation. EU vill minska mängden material och fysisk information på förpackningar, samtidigt som produktsäkerhetsreglerna fortfarande kräver att vissa uppgifter följer med fysiskt. På en stor produkt är det sällan något större problem. På en penna som är 14 centimeter lång och där kunden helst vill ha sin logotyp så stor som möjligt blir det betydligt mer konkret.
Och varför finns det över huvud taget en förpackning?
PPWR, Packaging and Packaging Waste Regulation, började tillämpas den 12 augusti 2026. Förordningen omfattar hela förpackningens livscykel och innebär bland annat att förpackningar ska bli mer återvinningsbara och att onödiga förpackningar och onödigt material successivt ska bort. Flera av de stora kraven börjar dock gälla först senare.
Från 2030 ska förpackningars vikt och volym bland annat minimeras utifrån vad som faktiskt behövs för att de ska kunna fylla sin funktion, och tillverkaren eller importören ska kunna dokumentera vad som hindrar ytterligare minskning. PPWR förbjuder också konstruktioner vars enda syfte är att få produkten att se större ut genom exempelvis onödiga lager, falska bottnar eller dubbla väggar.
Det är i grunden svårt att invända mot. En reklampenna behöver inte ligga i en ask stor nog för en eltandborste, och vi behöver inte slå in produkter lager på lager bara för att ”så har vi alltid gjort”. Men lagstiftaren har samtidigt insett att det ibland finns goda skäl till att en förpackning inte kan göras hur liten eller tunn som helst. PPWR regler om minimering tar bland annat hänsyn till produktskydd, transport, säkerhet och behovet av att få plats med information som krävs enligt annan lagstiftning.
Det betyder inte att GPSR kräver att varje penna ligger individuellt i en plastpåse. Så enkelt är det inte. Ibland kan uppgifterna stå direkt på produkten, ibland kan ett gemensamt dokument vara en fungerande lösning och ibland behövs en etikett, ett kort eller en förpackning. Men om någon form av förpackning faktiskt behövs för att produkten ska skyddas, kunna spåras eller få med den information som lagen kräver, då är ”ta bara bort förpackningen” inte längre nödvändigtvis det mest ansvarsfulla alternativet.
I vissa fall kan det rentav bli motsatsen. Vi skulle minska några gram förpackningsmaterial men samtidigt få en produkt som saknar nödvändiga uppgifter eller som löper större risk att skadas och kasseras innan den ens används.
När EU dessutom kräver en symbol som du helst inte vill ha
För vissa profilprodukter tillkommer ytterligare ett regelverk: EU engångsplastdirektiv, vanligen kallat SUP-direktivet. Det gäller inte alla produkter som innehåller plast utan ett antal särskilt utpekade engångsplastprodukter.
Våtservetter och vissa engångsmuggar är två tydliga exempel. De omfattas av standardiserade märkningskrav som ska upplysa användaren om att produkten innehåller plast, hur den ska hanteras som avfall och vilka miljöproblem felaktig avfallshantering kan orsaka. I Sverige ska informationen vara på svenska. Naturvårdsverket är mycket tydligt med vilka produkter som omfattas och att producenterna ansvarar för att märkningen finns när produkten släpps ut på marknaden.
Den symbolen är alltså inte något vi har lagt dit därför att vi tycker att den är snygg. Kunden kan inte heller välja bort den för att få större plats för sitt reklamtryck. Utformningen regleras i en särskild EU-förordning.
PPWR lägger sedan på ytterligare märkningskrav för förpackningar. Enligt den nuvarande tidsplanen ska förpackningar från den 12 augusti 2028, eller senare om de nödvändiga genomförandeakterna träder i kraft senare, få en harmoniserad märkning som bland annat visar materialets sammansättning för att underlätta sortering.
Det är ungefär här som motsägelsen blir synlig även utan juridisk utbildning. Förpackningen ska göras mindre, men på den mindre ytan ska det samtidigt få plats mer obligatorisk information. På en liten individuell våtservett eller annan kompakt förpackning konkurrerar kundens logotyp plötsligt med produktinformation, spårbarhetsuppgifter, miljömärkning och framtida förpackningsmärkning.
Vi försöker naturligtvis placera allt sådant så diskret som reglerna tillåter. Men ”diskret” kan inte betyda oläsligt eller borttaget.
Det finns ännu inga facit på alla frågor
Det vore frestande för oss att skriva att vi vet exakt hur varje gränsdragning kommer att göras, men det vore inte seriöst. GPSR är fortfarande en relativt ny förordning och PPWR började tillämpas så sent som den 12 augusti 2026. När den här texten skrivs i augusti 2026 återstår dessutom flera genomförandeakter, delegerade akter, standarder och ytterligare vägledning innan hela PPWR-systemet är på plats. Naturvårdsverket skriver själv att vissa bestämmelser ännu inte går att vägleda om förrän kompletterande regler och svenska anpassningar har tagits fram.
EU-kommissionen är ovanligt tydlig även på den punkten. I sin vägledning om GPSR skriver kommissionen att vägledningen inte har rättsligt bindande verkan och att den bindande tolkningen av EU-rätten ytterst tillkommer EU-domstolen. I PPWR-vägledningen från juni 2026 står samma sak, samtidigt som kommissionen konstaterar att ytterligare genomförandeåtgärder ska tas fram under de kommande åren.
Det betyder att även vi ibland måste göra en bedömning utifrån regeltexten, den vägledning som finns och det vi känner till om produkten. Den dagen en gränsfråga faktiskt prövas av en domstol kan det visa sig att den tolkas snävare eller bredare än både vi, branschorganisationer, myndigheter eller till och med kommissionens vägledning har utgått från.
Det viktiga för oss är därför inte att låtsas att alla frågor redan är lösta. Det är att känna till att frågorna finns.
Profilproduktbranschen är av tradition en ganska säljdriven bransch. Det finns många mycket duktiga säljare som kan hitta rätt produkt, ordna ett snyggt tryck och få fram en leverans till rätt dag, men bakom en till synes enkel reklampenna eller termosmugg finns numera en ganska omfattande flora av regler om produktsäkerhet, kemikalier, livsmedelskontakt, märkning, spårbarhet, förpackningar och producentansvar. Den detaljkunskapen har inte alltid varit det som branschen byggts kring.
Hos oss på TUPP reklam påstår vi inte att vi kan förutse hur EU-domstolen kommer att döma i en fråga som ännu aldrig har prövats. Däremot vet vi att GPSR, PPWR, SUP och andra produktregler finns, vi försöker förstå vad de innebär för produkterna vi säljer och vi ställer frågor när någonting inte ser rätt ut. Det kan ibland göra beställningen lite mindre enkel än att bara välja färg, antal och tryck – men vi tycker att det är bättre att upptäcka frågan innan 5 000 produkter är tillverkade än efteråt.
Mindre förpackning är bra – rätt mängd förpackning är bättre
Vi arbetar gärna för att ta bort förpackningar som inte fyller någon funktion. Individuella plastpåsar ska inte följa med av gammal vana, stora presentaskar behöver inte byggas runt små produkter och det finns ingen anledning att transportera luft över halva Europa. Det ligger både i vårt och våra kunders intresse att minska sådant.
Men en förpackning kan också skydda produkten, hålla ihop delar, förhindra skador och bära information som måste följa med. I sådana fall är det inte självklart att noll gram förpackning är bättre än fem gram genomtänkt förpackning.
Samma sak gäller den lilla text som ibland står på produkten. Tillverkarens adress, ett batchnummer eller en obligatorisk SUP-symbol gör inte produkten till reklam för någon annan. De visar att det fortfarande är en riktig produkt med någon som ansvarar för den, även när dess huvudsakliga uppgift är att göra reklam för dig.
Om du någon gång undrar varför det står något på en produkt eller förpackning som du inte själv har lagt in i originalet, fråga oss gärna innan vi försöker ta bort det. Ibland kan vi hitta en snyggare och diskretare lösning. I andra fall är informationen helt enkelt en del av det som krävs för att produkten ska vara säker, spårbar och laglig.
Läs mer hos EU och svenska myndigheter
EU produktsäkerhetsförordning GPSR
EU-kommissionens vägledning om GPSR
Konsumentverket – frågor och svar om GPSR
EU förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR
EU-kommissionens vägledning om PPWR
Naturvårdsverket – vägledning om PPWR
Naturvårdsverket – tillverkare, importör och distributör enligt PPWR
EU engångsplastdirektiv, SUP
Naturvårdsverket – regler om engångsplast
EU-kommissionens vägledning om engångsplastprodukter
EU regler om märkning av vissa engångsplastprodukter
Rättelse till reglerna om märkning av engångsplastprodukter