Återvunnen plast är ett av de vanligaste alternativen. Genom att använda plast som redan har varit i omlopp minskar behovet av ny plast som råvara, samtidigt som materialet kan formas till pennor med ungefär samma funktion och färgmöjligheter som traditionell plast. Det finns flera olika typer av återvunnen plast, exempelvis återvunnen ABS, PP och PET, och den återvunna andelen kan skilja sig mellan olika produkter. När just mängden återvunnet material är viktig är det därför bättre att titta på den konkreta materialspecifikationen än att nöja sig med att det står ”recycled” någonstans i produktnamnet.
På vissa modeller används certifieringssystem som RCS eller GRS för att styrka återvunnet innehåll och spårbarhet genom delar av leveranskedjan. En sådan certifiering säger mer än ett löst påstående om återvunnet material, men även här behöver man titta på vad certifieringen faktiskt omfattar och hur stor del av produkten som består av materialet. En penna innehåller trots allt mer än bara pennkroppen – där finns refill, spets, fjäder, klips och andra mindre komponenter som kan vara gjorda av helt andra material.
Återvunnen aluminium är ett annat vanligt alternativ, framför allt på metallpennor. Här får man den tyngd och känsla som många uppskattar hos en aluminiumpenna, men materialet har redan använts tidigare i stället för att hela pennkroppen tillverkas av ny råvara. Detsamma gäller modeller i återvunnet rostfritt stål. Metallpennor har dessutom ofta en fördel i att de kan vara byggda för lång användning och förses med ny refill när bläcket tar slut, vilket kan vara minst lika viktigt som själva materialvalet.
Trä och bambu ger en helt annan känsla än plast och metall. På vissa pennor utgör träet eller bambun större delen av pennkroppen, medan det på andra bara används i vissa detaljer och kombineras med plast eller metall. Bambu växer snabbt och används därför ofta i produkter där man vill ersätta delar av den traditionella plasten, men en bambupenna är inte nödvändigtvis helt tillverkad av bambu. Det är värt att skilja mellan en penna där materialet verkligen dominerar konstruktionen och en modell där det bara sitter en liten bambudetalj på klipset.
Kork förekommer också på pennor, antingen som huvudsakligt ytmaterial eller tillsammans med andra material. Naturkork ger en varm och lite annorlunda yta samtidigt som varje produkt kan få små naturliga variationer. Även papper och återvunnet papper används till pennkroppar, ofta tillsammans med plast- eller metalldelar där konstruktionen kräver det. En sådan penna blir alltså sällan hundra procent papper, men materialet kan ersätta en del av den plast som annars hade använts.
Vetestrå förekommer i vissa pennor som fyllnadsmaterial tillsammans med plast. Det betyder inte att pennan är gjord av vete eller att den är plastfri. Växtfibrerna blandas i stället med ett plastmaterial så att mängden konventionell plast kan minskas i vissa delar av produkten. Hur stor andel som består av vetestrå och vilken plast det kombineras med varierar mellan modellerna.
Bioplast är ett annat ord som lätt kan missförstås. Biobaserad plast kan helt eller delvis vara tillverkad av förnybara råvaror i stället för fossil råvara, men det betyder inte automatiskt att materialet är biologiskt nedbrytbart eller komposterbart. Om någon av de egenskaperna är viktig måste den vara särskilt dokumenterad. Det är bättre att veta vad plasten faktiskt är gjord av än att utgå från att prefixet ”bio” löser hela miljöfrågan.
Materialet är samtidigt bara en del av pennans liv. En billig penna kan ha ett intressant material men ändå bli ett dåligt val om den skriver dåligt, går sönder snabbt eller har en refill som tar slut efter kort tid och inte går att byta. En penna som skriver flera kilometer, ligger bra i handen och kan fyllas på med ny refill kan fortsätta användas betydligt längre. Ju längre pennan stannar kvar hos mottagaren, desto längre får också logotypen göra sitt jobb innan en ny produkt behöver ta dess plats.
Därför är det klokt att jämföra skrivlängd och refill när sådana uppgifter finns. På vissa reklampennor räcker bläcket betydligt längre än på enklare standardmodeller, och på andra går patronen att byta när den väl är slut. Det är särskilt relevant på pennor i metall, bambu eller andra material där själva kroppen är gjord för att sparas. En påfyllningsbar penna som mottagaren faktiskt tycker om att använda har goda förutsättningar att överleva många kortlivade reklampennor.
Tillverkningslandet kan också vara relevant. En penna som produceras i Europa behöver normalt transporteras betydligt kortare sträcka till Sverige än en motsvarande produkt som kommer från andra sidan världen. Det betyder inte att en europatillverkad penna automatiskt har lägst total miljöpåverkan, men transporten är en del av helheten och kan vägas samman med material, skrivlängd, kvalitet och möjlighet till refill.
Märkningsmetoden bör väljas efter materialet. Tampotryck fungerar på många plast- och träpennor, medan fullfärgstryck ger större frihet för motiv med flera färger, toningar eller detaljer när modellen tillåter det. På aluminium och andra metaller kan lasergravyr vara särskilt intressant eftersom märkningen görs direkt i ytan och inte kräver någon tryckfärg. Graveringen blir dessutom mycket slitstark och passar bra på en penna som är tänkt att användas länge.
Det viktigaste är alltså inte att hitta pennan med flest miljöord i produktbeskrivningen. Börja hellre med att bestämma vilken typ av penna mottagaren faktiskt behöver och jämför sedan material, återvunnen andel, refill, skrivlängd, tillverkningsland och märkning mellan relevanta modeller. För vissa beställningar blir en kulspetspenna av återvunnen plast det rimligaste valet, för andra en återfyllningsbar metallpenna i återvunnen aluminium eller en enkel blyertspenna av trä. Miljöanpassning handlar sällan om en enda egenskap – det är kombinationen som avgör hur genomtänkt valet blir.