Sverige är i dag ett av de länder där kontanter används väldigt lite. Vid det senaste butiksköpet 2025 betalade bara 5 procent av svenskarna med kontanter, jämfört med 40 procent femton år tidigare. För vuxna har pengar därför i allt större utsträckning blivit siffror på ett konto, ett kortköp eller ett snabbt Swish. För ett litet barn som precis ska börja förstå vad pengar är kan en femkrona fortfarande vara betydligt enklare att begripa än ett saldo i en app.
Det är också där spargrisen fortfarande fyller en funktion. Barnet kan se att det finns pengar där inne, känna hur spargrisen blir tyngre och så småningom öppna den och räkna hur långt det är kvar till det där som pengarna ska räcka till. Det blir väldigt konkret att valet står mellan att använda femman nu eller låta den ligga kvar tillsammans med de andra. Den sortens små beslut är en ganska bra första introduktion till vad sparande faktiskt innebär.
Vecko- och månadspeng används också just för att barn ska få träna på att planera och prioritera sina egna pengar. För yngre barn fungerar veckopeng ofta bättre eftersom tidsperioden är lättare att överblicka, och spargrisen kan då bli den plats där en del av pengarna får vänta. Kanske sparas det till en leksak, ett spel, något på semestern eller bara tills grisen är full. Själva målet spelar mindre roll än upptäckten att man kan avstå från något i dag för att få något annat senare.
Sparbössan behöver förstås inte se ut som en gris. Det finns runda, fyrkantiga och mer fantasifulla former, djurfigurer och andra modeller där mynten samlas på olika sätt. Den klassiska grisen har ändå hängt med så länge att ordet spargris nästan blivit synonymt med hela produktgruppen. För ett företag finns därmed möjlighet att välja mellan det direkt igenkännbara och något som har tydligare anknytning till den egna verksamheten.
Vid specialtillverkning kan formen också bli en viktig del av profileringen. Ett företag med en välkänd figur, maskot, produkt eller symbol kan låta själva sparbössan knyta an till den. För banker och försäkringsbolag är kopplingen till sparande självklar, men även bostadsföretag, energibolag, föreningar och andra verksamheter kan bygga en kampanj kring att spara till något man vill göra eller köpa. Då blir produkten mer än bara en yta där logotypen har placerats.
Bankerna har en lång historia av att använda sparbössor på just det sättet. Många svenskar minns spargrisar och figurer som delades ut till barn när de fick sitt första konto, och vissa äldre modeller har i dag blivit samlarföremål. Det säger något om vilken livslängd en sådan produkt faktiskt kan få. En sparbössa som ett barn tycker om kan följa med genom en stor del av uppväxten och ibland sparas långt därefter.
Spargrisen fungerar samtidigt utmärkt även utan någon pedagogisk tanke bakom. Många får fortfarande småpengar någon gång ibland och vill helst inte bära runt dem i fickan. Då är det lätt att tömma mynten i en sparbössa när man kommer hem och låta dem ligga där tills det blivit en användbar summa. Även vuxna kan alltså upptäcka att den gamla modellen fortfarande fungerar, trots att tillfällena att mata den blivit färre.
Materialen varierar mellan olika modeller. Plast är vanligt och ger stor frihet i färg och form, men det finns även sparbössor i trä och modeller där bambufiber, vetestrå eller andra material ingår. Materialet påverkar både känslan och vilka möjligheter som finns till märkning. En färgstark plastgris passar bra i ett sammanhang, medan trä kan ge en mer dekorativ produkt som gärna får stå framme.
Märkningen sitter ofta på sidan, ryggen eller någon annan tydlig yta där logotypen syns när sparbössan står på en hylla eller ett skrivbord. Tampotryck fungerar på många modeller, medan fullfärgstryck ger större frihet när motivet innehåller flera färger eller mer detaljerad grafik. På trä kan lasergravyr ge ett mer nedtonat uttryck. Vid specialtillverkning går det dessutom att arbeta med själva färgen och formen så att hela produkten känns profilerad.
En spargris står ofta framme, och det är en viktig skillnad jämfört med många små reklamprodukter. Den behöver vara lätt att nå när ett nytt mynt ska stoppas i och hamnar därför gärna på skrivbordet, bokhyllan eller byrån i barnrummet. Logotypen får då en fast plats i hemmet och syns även under alla de dagar då ingen faktiskt stoppar pengar i den.
För företag som riktar sig till barnfamiljer kan spargrisen bli en enkel gåva med ovanligt tydlig idé bakom. Den kan delas ut vid familjedagar, mässor, öppet hus och andra aktiviteter där barn följer med de vuxna. En liten peng i spargrisen när den lämnas över gör dessutom att den inte behöver börja sitt liv tom. För ett barn kan fem eller tio kronor vara början på något som känns betydligt större än beloppet gör för den vuxne.
Sparande kan också byggas in i själva kampanjen. Ett barn kan få sätta ett mål, skriva eller rita vad pengarna ska räcka till och sedan följa hur spargrisen fylls. Företaget behöver inte göra ekonomilektion av det hela – produkten är enkel nog att förklara sig själv. Lägg undan lite nu, så finns det mer senare.
Och kanske är spargrisen faktiskt mer intressant just för att resten av samhället blivit så digitalt. Barn kommer tids nog att lära sig kort, Swish, appar och banksaldon, men de första kronorna behöver inte vara osynliga. Att kunna hålla pengen i handen, stoppa den genom springan och så småningom hälla ut en hel hög på bordet gör sparandet lätt att förstå. Där har den gamla spargrisen fortfarande något som mobilen har svårt att konkurrera med.
Det är också där spargrisen fortfarande fyller en funktion. Barnet kan se att det finns pengar där inne, känna hur spargrisen blir tyngre och så småningom öppna den och räkna hur långt det är kvar till det där som pengarna ska räcka till. Det blir väldigt konkret att valet står mellan att använda femman nu eller låta den ligga kvar tillsammans med de andra. Den sortens små beslut är en ganska bra första introduktion till vad sparande faktiskt innebär.
Vecko- och månadspeng används också just för att barn ska få träna på att planera och prioritera sina egna pengar. För yngre barn fungerar veckopeng ofta bättre eftersom tidsperioden är lättare att överblicka, och spargrisen kan då bli den plats där en del av pengarna får vänta. Kanske sparas det till en leksak, ett spel, något på semestern eller bara tills grisen är full. Själva målet spelar mindre roll än upptäckten att man kan avstå från något i dag för att få något annat senare.
Sparbössan behöver förstås inte se ut som en gris. Det finns runda, fyrkantiga och mer fantasifulla former, djurfigurer och andra modeller där mynten samlas på olika sätt. Den klassiska grisen har ändå hängt med så länge att ordet spargris nästan blivit synonymt med hela produktgruppen. För ett företag finns därmed möjlighet att välja mellan det direkt igenkännbara och något som har tydligare anknytning till den egna verksamheten.
Vid specialtillverkning kan formen också bli en viktig del av profileringen. Ett företag med en välkänd figur, maskot, produkt eller symbol kan låta själva sparbössan knyta an till den. För banker och försäkringsbolag är kopplingen till sparande självklar, men även bostadsföretag, energibolag, föreningar och andra verksamheter kan bygga en kampanj kring att spara till något man vill göra eller köpa. Då blir produkten mer än bara en yta där logotypen har placerats.
Bankerna har en lång historia av att använda sparbössor på just det sättet. Många svenskar minns spargrisar och figurer som delades ut till barn när de fick sitt första konto, och vissa äldre modeller har i dag blivit samlarföremål. Det säger något om vilken livslängd en sådan produkt faktiskt kan få. En sparbössa som ett barn tycker om kan följa med genom en stor del av uppväxten och ibland sparas långt därefter.
Spargrisen fungerar samtidigt utmärkt även utan någon pedagogisk tanke bakom. Många får fortfarande småpengar någon gång ibland och vill helst inte bära runt dem i fickan. Då är det lätt att tömma mynten i en sparbössa när man kommer hem och låta dem ligga där tills det blivit en användbar summa. Även vuxna kan alltså upptäcka att den gamla modellen fortfarande fungerar, trots att tillfällena att mata den blivit färre.
Materialen varierar mellan olika modeller. Plast är vanligt och ger stor frihet i färg och form, men det finns även sparbössor i trä och modeller där bambufiber, vetestrå eller andra material ingår. Materialet påverkar både känslan och vilka möjligheter som finns till märkning. En färgstark plastgris passar bra i ett sammanhang, medan trä kan ge en mer dekorativ produkt som gärna får stå framme.
Märkningen sitter ofta på sidan, ryggen eller någon annan tydlig yta där logotypen syns när sparbössan står på en hylla eller ett skrivbord. Tampotryck fungerar på många modeller, medan fullfärgstryck ger större frihet när motivet innehåller flera färger eller mer detaljerad grafik. På trä kan lasergravyr ge ett mer nedtonat uttryck. Vid specialtillverkning går det dessutom att arbeta med själva färgen och formen så att hela produkten känns profilerad.
En spargris står ofta framme, och det är en viktig skillnad jämfört med många små reklamprodukter. Den behöver vara lätt att nå när ett nytt mynt ska stoppas i och hamnar därför gärna på skrivbordet, bokhyllan eller byrån i barnrummet. Logotypen får då en fast plats i hemmet och syns även under alla de dagar då ingen faktiskt stoppar pengar i den.
För företag som riktar sig till barnfamiljer kan spargrisen bli en enkel gåva med ovanligt tydlig idé bakom. Den kan delas ut vid familjedagar, mässor, öppet hus och andra aktiviteter där barn följer med de vuxna. En liten peng i spargrisen när den lämnas över gör dessutom att den inte behöver börja sitt liv tom. För ett barn kan fem eller tio kronor vara början på något som känns betydligt större än beloppet gör för den vuxne.
Sparande kan också byggas in i själva kampanjen. Ett barn kan få sätta ett mål, skriva eller rita vad pengarna ska räcka till och sedan följa hur spargrisen fylls. Företaget behöver inte göra ekonomilektion av det hela – produkten är enkel nog att förklara sig själv. Lägg undan lite nu, så finns det mer senare.
Och kanske är spargrisen faktiskt mer intressant just för att resten av samhället blivit så digitalt. Barn kommer tids nog att lära sig kort, Swish, appar och banksaldon, men de första kronorna behöver inte vara osynliga. Att kunna hålla pengen i handen, stoppa den genom springan och så småningom hälla ut en hel hög på bordet gör sparandet lätt att förstå. Där har den gamla spargrisen fortfarande något som mobilen har svårt att konkurrera med.